I morse tänkte jag på hur otroligt lätt det skulle vara att rapa upp en lista på saker man behöver bli bättre på. Ge mig en minut och du skulle ha en lång drapa framför dig som beskriver olika områden där jag har gått om marginal att bli bättre. Men hur väldigt mycket svårare det är att lista saker där jag är riktigt bra. Och då menar jag inte bra som i att jag är bra på att springa, eller så. Utan sånt som är personlighetsrelaterat. Det är inte det att jag har dålig självkänsla. Nej då, den kom till mig någon gång strax innan 30 och det var ju, förutom barnen och Per möjligtvis, den ljuvligaste gåva jag fått. Att plötsligt känna att man liksom... är cool med sig själv. Den man är. Oavsett prestationer och yta. Så att gilla sig själv i stora drag är en sak. Men att inför sig själv och någon annan göra en konkret lista över vad jag tycker är bäst hos just mig? Oh... svårt. Och obekvämt. I alla fall om man ska försöka göra det utan att ursäkta eller förminska sig det minsta (det är liksom en reflex jag har, att göra så - jantelag?). Men jag fortsatte i alla fall klura där i duschen och här kommer den, listan: Fem saker jag älskar med mig själv: 1. Att jag är generös. 2. Att jag har vett att uppskatta och vara tacksam för allt i mitt liv som är så underbart. 3. Att jag har karaktär och kan vara pitbullmålinriktad om jag väl bestämd mig för nåt. 4. Att jag är omtänksam. 5. Att jag är idérik. Så. Nu är det eran tur! Fem saker ni älskar med er själva! Berätta! Fem härliga ärliga saker som definierar den ni är. Och när ni skrivit ner dem bland kommentarerna så spar ni orden inom er och tar med er in i helgen och är lite extra kära i er själva och er egen förträfflighet i några dagar:) Bra va?
