Tänk att små vanliga ord som "normalt", "bra" och "precis som det ska" är mer fantastiska att höra än om hon, min barnmorska, hade sagt "varsågod, här har du tio miljoner i ovikta sedlar att spendera som du vill". Inte för att jag egentligen haft något att oroa mig för. Inga konstiga symtom eller krämpor. Inget avvikande alls (hittills alltså). Ändå är de där bevisen som bekräftar att allt kanske trots allt kommer gå vägen så otroligt behagliga. Ungefär samma effekt som en hel-helg på spa. Lugnet sprider sig i kroppen. Man tillåter sig att andas ut. Litegrann. Gläds åt de positiva tankar som makar undan all oro i en själ som min som ganska lätt stressar upp sig över saker. Och nu lyser solen igen! Jag och Bonnie har struttat runt i trädgården sedan jag kom tillbaka från MVC-besöket i stan. Annat var det i morse. Tights, stickad väst och de nya Clarks-skorna åkte på under min cykeltur. [caption id="" align="aligncenter" width="540" caption="Bonnie ville också gärna visa upp sina "skoj" och det kan ju ingen modeintresserad mor med hjärta missunna henne.""] [/caption] De långa, tunnstickade och lite korviga tightsen kommer från Indiska, ökenkängorna från Clarks, jeansskjortan från Weekday (fast den är gaaaaaammal) och västen från Marc O Polo.
