Mockasiner. Det är något med känslan av att trä dem på sina barns fötter som gör mig nästan gråtfärdigt sentimental. Att se ungarna sitta varma och rödkindade i soffan framför tv:n, med napp och rufsigt hår och mockisar på fötterna. Att åla en liten minimockasin över en fet liten bebis knubbiga anklar och stoppa ner overallen i skaften, knyta en mössas band under hakan. Jag vill aldrig sluta med det där. Ibland vill jag aldrig att de ska bli större än så här. Aldrig för stora för mockasiner. (Mockasiner ovan från Mocklis.)
