Orkar knappt med finheten i Mini Rodinis samarbete med Adidas - Remy är så gullig när han struttar runt i det här lilla setet att jag får anstränga mig för att inte bita i honom. För hårt. Outhärdligt näpet! På tal om, ja, något liknande? Inte sällan får en höra främlingar i mataffären eller var som helst säga "Oh, what a beautiful family!" och prata om oss. Eller om andra. För det är inte precis en ovanlig komplimang. Ändå är det min favorit. Amerikaner är ju mästerligt generösa med komplimanger, och den här värmer liksom på riktigt. Det känns fint att en främling ser mig och mina barn tillsammans och tycker att vi är vackra. Och då menar de alltså inte vacker som i vacker yta, utan som i artiga, skötsamma och med en fin energi. Så tolkar jag det i allafall. Tänker också på hur superkonstigt det hade kunnat bli om jag gick fram till en random morsa och farsa på Coop i Sverige och ba "gu vilken vacker familj ni är". Vi är väl inte riktigt lika vana att varken hantera eller ge komplimanger vi svenskar - men det borde vi kanske bli? Det för ju bara bra saker med sig att vara generös med snällhet och värme.
