Jag fortsätter svara på era rubrikförslag, kul det här! Så här skrev Maria: ”Så här överlever du småbarnsåren” Fick mitt första barn för 10 månader sen och känner fortfarande – hjälp när skall jag få sova igen, äta i lugn och ro, duscha ifred, vara spontan etc etc etc. Okej. Tre barn senare känner jag att jag har på benen att faktiskt komma med några råd i den här frågan. Det är egentligen väldigt enkelt alltihop! 1. Jag vet att det bara är ett uttryck det där med att "överleva småbarnsåren" - men samtidigt tror jag mycket hänger på att inte se det så. Det handlar inte om att överleva, utan om att leva. Att njuta av skiten så mycket man kan. Att inte tänka för mycket framåt - eller bakåt för den delen - utan släppa en hel jävla massa i form av bagage, oro och ängslighet. Yolo liksom! Det går inte alla dagar - för livet är som det är och ibland pallar man bara inte att vara så där mycket carpe diem som man kanske önskade. Men så ofta som möjligt gäller det att skapa fina saker och minimagi i varje sketen liten glåmig vardag. 2. Sluta hålla på med dåligt samvete! Klart som fan du ska ha ditt liv tillbaka! Skaffa barnvakt och gå ut och bli dyngrak med tjejkompisarna och lova dig själv att inte må dåligt för det. Det finns ingen - absolut INGEN skam i att tänka på sig själv och sina egna behov då och då. Sova, äta och duscha - jag lovar dig, tiden går så sjukt fort och snart kan du göra allt det där när din dottern sover eller kollar på tv eller leker med sitt. Och kan du inte vänta - förklara för din partner eller dina föräldrar eller någon annan som kan ta över skutan ett tag, att du behöver allt det där, och så gör du det bara. En helg för dig själv eller med kompisar. Jag säger det igen: det finns INGEN skam eller skuld i att vilja/behöva tillgodose sina egna behov emellanåt. Du är ingen sämre mamma för det! Vissa vill inget annat än att vara med sina barn 24/7, andra är inte gjorda för det. Vilken typ man är spelar ingen roll, den ena är inte bättre än den andra. Vi är alla olika individer med olika behov. 3. Var nära din partner. Den andra förälder. Ni ska vara som ett jävla klister. Inte så att ni behöver göra allt tillsammans. Men dela allt. Jobbigt, kul, tv-serier, intressen, vänner, tid, tankar. Jobba som ett team. Ligg. Ha kul. Gör saker som får er att må bra hellre än måsten ibland. Släpp garden. Tävla inte med varandra. Ge varandra utrymme. Ha förståelse. Älska varandra. Funkar inte ni funkar inget (obs! Därmed inte sagt att man också måste få bråka emellanåt. Inget förhållande är perfekt, med se till så att inte avståndet mellan er dyker upp och växer sig stort. Det är lätt att hamna där i småbarnstider. Men det är typ världens ensammaste plats så skippa den vägen! Bit ihop och håll ihop - brukar vi skämtsamt säga under köriga perioder. Man får bara göra det helt enkelt. Men alltid sida vid sida på något vis.
