Per har en kompis som är bildproducent och alltid gör alla stora galor och tv-sändningar i Hollywood. Igår bjöd han in oss när Amerikanska filminstitutet hyllade Diane Keaton vid en "lifetime achievement award". Vi anlände ganska exakt samtidigt som Emma Stone och gick mellan henne, Lisa Kudrow och Al Pacino på röda mattan. Det hade ju kunnat räcka där på något vis, med den här kvällen, men det var bara början. Väldigt märklig känsla för övrigt att gå genom en människotunnel av armar med telefoner som fotade (ja, inte oss förstås utan de andra lite mer, eh...kända gästerna) varenda steg. Vi tog rygg på Emma Stone och hittade vårt bord som var placerat på själva scenen på Dolby Theatre där Oscars-galan går av stapeln varje år. Klassisk mark! Sedan åt vi middag medan minst sagt imponerande gäster höll tal. Diane Keaton själv förstås. En ojämförlig inspirationskälla, inte minst stilmässigt förstås. Bland annat berättade någon att Woody Allen bett henne ha sin egen stil och bära sina egna kläder i Annie Hall, en av de filmer genom tiderna som gjort störst avtryck på modernt mode? Och hon är ju fortfarande förstås tvekanslöst en av våra största stilikoner. Igår bar hon en svart klänning, med en svart polo med långa ärmar och håll för tummarna under, en vit kappa med ett brett svart bälte över, en vit stor hatt och extremt långa vita naglar och som en liten detalj vita band i svart läder i olika höjd på fingrarna. Otroligt genomtänkt och fruktansvärt coolt förstås. Så här såg hon ut i ett klippen som visades på en storbildsskärm: helt klädd i vitt. Bland de andra talarna märktes bland andra Reese Witherspoon, Meryl Streep (åh herregud! Det snurrade nästan i hjärnan av att vara så nära en så fruktansvärt cool person) Jane Fonda (och extremt fantastisk person. En så stilsäker och stark feminist och aktivist i ett och samma lilla paket) Al Pacino (karisman! Utstrålningen!) Lisa Kudrow, Emma Stone och sist men inte minst Woody Allen som aldrig, alltså aldrig gör några offentliga framträdanden alls. Kom in och överraskade på slutet. På väg ut fastnade vi i trängseln precis bredvid Reese Witherspoon och jag var bara tvungen att inte låta bli att nudda henne bara lite, litegrann - bara för att jag kunde. Jag och Per på Oscars-trapporna! Resten om allt som hände och exakt hur inspirerande det var att få visdomar och kloka ord hällda över sig från några av världens klokaste och coolaste 70 plus-damer - kommer i podden på måndag!
