Eftersom jag är så käckt kombinerad att jag är både a) morgonpigg och b) hurtbulle - stack jag ut innan övriga familjen vaknat i morse och joggade runt staden. Och ni kan säga vad ni vill, men vad ni som inte endorfinhöga svepte över Karlskronas öar denna tidiga morgon missade var en något av det härligaste jag varit med om. Det doftade den där fantastiska blandningen av hav och de där rosbuskarna som finns överallt på Västkusten också, men inte i Stockholm, jag struntade i musiken och lyssnade på Näktergalen istället. Näktergalarna (näktergalerna?). Deras läten kom från alla håll. Och växtligheten runt omkring var liksom exploderande, och husen pittoreska och allt badade i ett alldeles perfekt sommarmorgonljus. Tack Karlskrona för denna fantastiska upplevelse.
