Vi laddar för Halloween här - jag är verkligen ingen hejare på att pynta vare sig det gäller jul, påsk eller halloween - men den här lilla buketten med minipumpor på kvistar ger mig en höstskön känsla så att jag så här på kvällen när det mörknar och blåser ute nästan känns som att jag är i Oktober-Sverige. Älskar Sverige i oktober. Älskar! En helt annan sak i avdelningen I-landsproblem/"Nä-men-nu-börjar-hon-snart-låta-som-en-person-som-är-redo-att-castas-till-Svenska-Hollywood-fruar" - men är det inte märkligt hur många vaser man har i olika modeller och storlekar? Och hur många blommor och grenar och kvistar och fanskap det finns i butikerna - men att det ändå undantagslöst känns som att växt och vas aldirg är hundra procent kompatibla? Alltså. Man har vaser. Man köper något fint i blomaffären och tänker att i någon av vaserna ska det väl passa. Men det gör det aldrig riktigt. Ett av livets mysterier.