Det skulle kräva sex veckor in på tredje barnet innan min velourpappaimage-livrädda make skulle luras på bärsele med tillhörande bebis istoppad. Inte för att han är någon hårding Per, absolut inte, han får bara panik av allt som andas rökelse, meditation och surdeg. Fråga mig inte hur och varför bärsele passar in här, kanske någon form av Farbror Barbro-ångest, för er som minns den karaktären. Har aldrig sett någon se mer onaturlig ut än när han knallade runt fastspärrad i den där idag. Men han gjordet i allafall. Ett litet steg för mänskligheten, ett stort steg för Per.
