För rätt så många år sedan nu hjälpte jag via bloggen en fin kvinna som jag haft lite kontakt med och som mailat mig, att hitta "barnbarn" att ta hand om. Hon hade inga egna barn och längtade efter någon att få skämma bort och överösa med kärlek. Jag råkar veta att det där löste sig så himla fint till slut och att hon som mailade mig verkligen fick två fina familjer och flera barn som hon träffar ofta. Jag tror inte jag någonsin fått lika många mail och kommentarer och engagemang som kring just detta. Faktum är att det fortfarande trillar in mail då och då. Häromdagen fick jag ett mail på samma tema som fick det att knyta sig i mig. Nu vet jag att den första extramormor personen redan har fullt upp - plus att kvinnan som skrev mailet nedan bor i Malmö och extramormor i Stockholm - men jag tänker att vi tillsammans kanske kan hitta någon som vill vara sällskap, vän, farmor, mormor, kompis, playdate-kompis, någon med barn i samma ålder som vill ses i lekparken och äta någon middag tillsammans ibland, vad vet jag. Men skulle vi inte alla kunna fundera över om vi känner någon i Malmö med omnejd som skulle vilja ge den här lilla tjejen och hennes mamma lite mindre ensamhet och mer... ja, kärlek och värme i sina liv helt enkelt. Så här skriver hon: Hej. Vill börja med att be om ursäkt ifall det inlägget som du skrivit ang extra mormor inte längre är aktuellt, men har legat nu i timmar (mitt i natten :-/) o googlat, o fick fram ditt inlägg där. Berättar lite kort om oss. Jag är helt ensam med en liten underbar flicka på 5 år. Jag har haft det ganska svårt i livet, framför allt med stor ensamhet som följd pga omständigheter. Har ingen familj el föräldrar, ingen närvarande pappa till min dotter. Har fixat allt själv, lever hela mitt liv för min lilla flicka. Men så nu börjar hon bli större o förstå vår ensamhet, och det gör så fruktansvärt ont i mig. Som i julas när vi satt själva, utan någon tomte som kommer - fast jag som vanligt gjorde små fotspår efter tomte-nissar osv, så börjar hon nu förstår att andra barn har ett annat liv än hon. Nu när hon fyllde år så firar jag henne allt jag kan men när ingen kommer på kalaset så märker jag på henne att hon börjar känna av detta, o det gör så ont. Hon är väldigt blyg, känslig o snäll liten tjej, som inte har så lätt för att "ta för sig", tex på dagis, o min oro börjar bli större hur det påverkar henne att inse att hon faktiskt bara har mig. Dessutom är jag hjärt-sjuk vilket hon vet om, och det skapar säkert oxå en osäkerhet inom henne. Iallafall så började jag googla nu, inte för att få barnvakt, utan för att vi desperat behöver en människa med öppet hjärta som kanske oxå hade tyckt det vore roligt att få in ett underbart barn i sitt liv. Så skriver nu detta till dig i hopp om att ditt inlägg om denna person som ville ha kontakt med barnfamilj fortfarande är aktuell ? Om inte-så ber jag om ursäkt för jag störde dig o önskar dig allt gott:-). Åh vad jag hoppas att vi kan göra detta för henne! Så känn efter, dela inlägget och om ni känner någon som ni tror skulle passa - kontakta dem be dem läsa texten. Kan vi inte försöka göra detta för den här fina mamman och hennes lilla tjej? Länma kommentar nedan! UPPDATERING: Säkert ett hundratal mail har trillat in - och jag hinner knappt med att skicka alla vidare - tack snälla för detta, mamman som skrev brevet till mig är så väldigt tacksam och tror och hoppas att detta kan leda till att deras situation förändas. Igen - tack alla som hört av sig!
