Även om jag förstås minns med glasklar tydlighet exakt hur deppigt det är med för mycket regn i Sverige, och kanske särskilt på våren när man ju längtat så länge efter solen och värmen - så är det i alla fall precis tvärtom här. Kanske inte någon tröst precis, men ändå. Fyra år av mer eller mindre totaltorka i Kalifornien ger mig förstås inte bara hjärtklappande miljöförstöringsångest men man oroar sig också för hur det ska gå. Alltså, tänk om det fortsätter? Hur gör man då? Folk måste ju kunna dricka vatten? Duscha? Har läst någonstans om planer på att vattenledningar från Alaska direkt till Kalifornien. Hur som helst är det i alla fall som att det dras en kollektiv suck av tillfällig lättnad när det nu råkar regna två dagar. Och få saker i världen är så mysiga som efterlängtat regn. När det äntligen smattrar på taket, och det blixtrar och åskar i bergen här utanför. Jag och barnen kröp huttrande ner under täcket i går, och somnade till alla de där härliga ljuden. Och idag ska det regna mer sägs det, hoppas det stämmer! Och nej. Regnkläder har vi inte. Man får köra på hyfsat påklätt, paraply och stanna inomhus så mycket det går.
